Juli i Kanada : : 11 juli : : Bonavista och söderut längs östkusten

Dag 2 i Bonavista var grå, men solstolarna i hamnen lyste i solens frånvaro. Jag tror inte att det är många dagar man kan sitta och njuta av solen här. Landskapet är kargt och vinden från havet bister. Vi bodde på en B&B i Bonavista - den drevs av ett par i medelåldern som hade välbetalda jobb i någon storstad på kanadensiska fastlandet. Mannen skötte husen och hustrun drev ett kafé/gourmetrestaurant. De odlade egna rabarber - i trädgården till huset där vi bodde fanns det längsta rabarberland jag någonsin sett! Men så var det inget annat som gick att odla. heller!

 Vi gav oss ut att leta efter Trinity, för det skulle vara ett fint ställe - det var bara det att det fanns minst tre ställen som hette nåt med Trinity. Av en ren slump hittade vi rätt OCH vi hittade vandringsslingan Skerwink Trail, som anses vara en av de finaste vandringarna i Nordamerika och Europa. Det var vackert och dramatiskt och vi både såg och hörde valar därifrån! Och såg linnéor!

På våra irrvägar kom vi också till Elliston, världens jordkällarhuvudstad. Det fanns visst drygt hundra jordkällare i byn. Vi hade inte hjärta att berätta att vi var ganska vana vid fenomenet. 

Ännu en bild från slutet av Skerwink Trail. Största delen av stigen går uppe på platån på bilden. Runt uddarna finns gott om sådana "sea stacks" som syns längst till höger här: höga pelare av sten som blivit kvar efter att vågor, is och vind har gjort sitt. Kustlinjen förändras hela tiden, för berggrunden är av ganska dålig kvalitet och vädrets inverkan är stor. 

När man ser den här bilden kan man fantisera om att det är jordytan som ställt sig på högkant när kontinenterna Europa och Amerika bökat omkring under Jordens ungdom.